torsdag 25 november 2010

Att förenkla kan komplicera…


Stövlade i helgen in på Akademibokhandeln och fick ögonen på en tjock volym med titeln: Maten runt Medelhavet – En resa för matälskare genom Frankrike, Italien, Marocko och Spanien. Min första tanke som följde var (erkänns!) aningen sarkastisk: ”jaha, varför har det inte varit någonting på nyheterna om att Medelhavet har blivit en halvcirkel?”.

Om det först står ”runt Medelhavet” och det därefter räknas upp några länder som endast är belägna i den västra delen, varav ett av dem dessutom är mer av ett ”Atlantland”, framställs en bild som i förlängningen skulle kunna inbjuda till förvirring, (grova) generaliseringar och (direkta) felaktigheter – och, i det långa loppet, förutfattade föreställningar. Visst, de flesta torde naturligtvis veta att det finns andra länder än dessa kring Medelhavet. Men ”syns du inte, finns du inte”, vilket i min bok utgör en öppen port för de negativa företeelser som uppräknats i föregående mening.

Andra och besläktade prov i det här sammanhanget är användningen av de – beroende på just kontext – alltför diffusa geografiska termerna ”Balkan” och ”Östeuropa”. Eller, omvänt, bruket av ”England” då det faktiskt är tal om Förenade kungadömet eller Storbritannien – eller i värsta fall någon av de andra delarna.

Känner ganska många personer med ursprung från en rad länder i de centrala, östra och sydöstra delarna av vår kontinent. Dessa har kommit att utveckla en ganska rå humor om ”Västs” skrala geografiska eller kulturella kunskaper. Vad beträffar individer från Storbritannien, så vet jag att skottar och walesare inte blir särskilt smickrade om någon, efter en vistelse i enbart Cardiff eller Swansea respektive Glasgow eller Aberdeen, i oavsett situation säger: ”i England”. Och då är det nog överflödigt att ta upp förhållandet ”Spanien-Katalonien”…

Hårklyverier? Tja, min erfarenhet är att vi själva har tendenser till att bli förnärmade och/eller hånfulla om någon främling exempelvis råkar säga ”ni i Norden/Skandinavien”, kopplat till någonting negativt som egentligen bara förekommer i något av grannländerna. Svaret kan mycket väl bli ett fränt: ”du, vi är i Sverige nu – vi har ingenting med dem att göra!”. För att inte nämna syran eller löjet som kan märkas i kommentarer med anknytning till omvärldens förväxling mellan vårt land och Schweiz.

Denna företeelse är i mina ögon bara en av många som visar på hur ofta vår omvärld framställs på ett förenklat vis, vilket i slutänden komplicerar istället för att underlätta. Att inte precisera specifika fakta underlättar enligt min mening för fördomar och stereotyper. Dessutom innefattar det inte bara respektlöshet, utan även ett mått av arrogans.

11 kommentarer:

  1. Du är verkligen uppmärksam, och jag håller med dig. Detonerar en bomb i t ex. IRAK, så hör man ofta negativa omdömen om araberna, men arabvärlden är stor, och alla araber bor inte i IRAK. Dessutom så var det ju inte ALLA Irakier som sprängde bomben.

    SvaraRadera
  2. Just det ... mitt i prick som vanligt. Riktigt besvärligt har jag själv haft med alla länderna som uppstod när Jugoslavien "finfördelades" (ironi alltså) ... och har det i viss mån fortfarande. Och det kan vara känsliga saker det. Där gror fortfarande misstankarna folk emellan efter krigsåren i början av 90-talet.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. I sanning välskrivet och välriktat ännu en gång, broder!

    Min frisiska kvinna och jag skriver under på varenda ord av ditt inlägg. Som varande medborgare i Koninkrijk der Nederlanden så får alltid Monique något resignerat i blicken då hon hör sitt hemland benämnas som "Holland", vilket alltså är helt uppåt väggarna men ändå fullt vedertaget och accepterat hos de flesta av oss.
    Noordholland och Suidholland är istället 2 provinser i landet Nederländerna.

    Jag erkänner att jag själv använde mig av populärbenämningen Holland under lång tid, men efter att ha blivit Benny-Hill-daskad i huvudet av min kvinna ett okänt antal gånger så förstod jag slutligen vinken och rättade in mig i ledet:)

    Sedan behöver vi ju inte söka oss utanför landets gränser heller. Jag menar, en skåning vill ju inte bli hopblandad med en smålänning, eller hur? Någon måtta får det väl ändå vara?

    Sen är det ju ganska roligt att vi, när vi ställs inför något vi inte vet något om, ändå vill framstå som kloka (eller i alla fall inte som dumma).

    Jag minns ett inslag i ett amerikanskt TV-program där man frågade folk på gatan följande;
    -Vad skulle du göra om du fick reda på att din bästa vän visade sig vara Homo Sapiens?

    Resultatet fick mig att skratta tills jag höll på att få hjärnblödning.

    Den ena tillfrågade efter den andra tog bestämt avstånd från sina vänner om något sådant hemskt skulle uppenbaras: "-Jag skulle försöka tala honom till rätta.", eller "-Nähä, henne skulle jag inte umgås med mer!"

    Det visade sig att 9 av 10 inte visste vad Homo Sapiens betydde.

    Lyckligtvis råkade reportern även haffa en representant av de ynka 10% också, han fick höra frågan och brast ut i skratt;
    "-Ja du, skulle något sådant hända skulle jag bli mycket glad, det råkar nämligen förhålla sig på det sättet att alla mina vänner är Homo Erectus!"

    Hmm, vad nu denna anekdot hade med ditt inlägg att göra kan man fundera över, men jag behövde väl få det ur mig:)

    Ha det gott, broder!

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Jag vet inte varför jag alltid (alltid?) kommer från ett sånt bakvänt håll vad gäller din blogg. Du har pepprat iväg flera inlägg på raken. Jag har inte kommenterat - eller ens ordentligt läst - dem än. Istället råkade jag förlora mig i ölprat med mera under ett visst MLK-inlägg nedan. :-D !! Återkommer i afton.

    SvaraRadera
  6. conny: tack, kollega! =) Och din framställning är ännu ett bra exempel på företeelsen, som kan få en att misströsta kring mänsklighetens faktiska vilja till "upplysning".

    Allt gott!


    Alfa: tack, broder! =)

    Ja, Nederländerna-Holland... behöver man egentligen lägga till någonting annat?

    Undrar bara vad som krävs för att "råga måttet" i detta och andra liknande fall??

    Ha ha ha! Gillar verkligen din beskrivning av hur svårartad garvattacken blev till följd av det där TV-programmets inslag. Hade varit kul att se.

    Tycker verkligen din anekdotiska avslutning hade relevans. Det var ju trots allt om ett fenomen som är i nära släktskap med "obefintliga" geografiska eller kulturella kunskaper.

    Må bäst; broder!!


    Elin: kanske för att du trots allt är en mamsing? M a o: du har inte bara dig själv att ta hand om, utan två småttlingar oxå - mycket att hålla reda på. Jag kan knappt hålla reda på mig själv... :)

    Välkommen åter!!

    SvaraRadera
  7. Lovely Bird: (fanken... läser tydligen kommentarerna som den där med utväxterna i pannan läser de heliga texterna...) skulle naturligtvis för länge sedan ha svarat på din kommentar! Således: jag förstår om det är "rörigt" där nere i sydost för den som inte har någon bakgrundskunskap.

    Men, du är välkommen att fråga närhälst du känner att du behöver det! "Gamla Juggan är mitt specialområde" - ur ett historiskt och kulturellt perspektiv!! =)

    Stor kram!!

    SvaraRadera
  8. "Jaha, varför har det inte varit någonting på nyheterna om att Medelhavet har blivit en halvcirkel?"

    Hahaha, iskallt! :-D

    Du utdelar käftsmällar med sammetshandskar.

    SvaraRadera
  9. Håller helt med! Har ofta själv reagerat på sådana förenklingar...

    SvaraRadera
  10. Tjenna, Vesna! Välkommen hit!! Och: förstår att du oxå har "reagerat"...

    Ha det gott

    SvaraRadera