Inför det kommande året: en önskan och ett löfte!

Jahapps, det gamla är på väg in i historieannalerna och det nya är i antågande med stormsteg...

Så här på tröskeln till det kommande året är det två ärenden som känns aktuella. Det första är en önskan, vilken framställs via en av stroferna ur den slovenske författaren, lyrikern och nationalskalden France Prešerens (1800-1848) verk "Hyllningsvisan". Strofen, som också utgör texten i Sloveniens nationalsång, lyder som följer (med ungefärlig översättning):

Živé naj vsi naródi,

ki hrepené dočakat dan,

da, koder sonce hodi,

prepir iz sveta bo pregnan

da rojak

prost bo vsak,

ne vrag, le sosed bo mejak!

Leve alla folk/nationer

som trängtar i väntan på den dag

(att) var solen än vandrar

konflikt från världen jagats bort

(att) varje landsman

kommer vara fri

(att) grannen inte längre kommer vara fiende, men vän!

 

Det andra ärendet är ett löfte som jag redan uttryckte för ett år sedan. Jag känner mig dock så tillfreds med detta löfte att jag rätt och slätt tänker upprepa det:

 

Jag lovar att fortsätta göra mitt bästa för att ifrågasätta till synes självklara föreställningar, det för givet tagna och det oreflekterade som florerar bland oss, oavsett om det sker inom ramen för media eller bara är en vanlig konversation mellan människor - vilket självfallet inkluderar mig själv!

GOTT NYTT 2011 TILL ER ALLA!!!