Outforskade delar av Världen? Det är bara att leta på vår egen kontinent!

Har sett ännu ett avsnitt av Kinas mat på SVT och har återigen den där irriterande känsloblandningen jag haft sedan jag började följa serien. Glädjen och upprymdheten över att uppleva hur min världsbild breddas och fördjupas solkas av den samtida frustrationen över hur lätt det är att ”styra” och ”forma” bilden av vår omvärld för den bredare allmänheten.

Jag ser det bara som positivt att få djupare insyn i ett landområde på andra sidan klotet. Ett landområde vilket fram tills för bara ett årtionde sedan fortfarande främst var associerat med världens största befolkningsmängd, samt ett auktoritärt statskick vars politiska ideologi i stort sett har förkastats i Väst. Landets växande ekonomiska betydelse – och därmed globala inflytande – är främsta orsak till det allt högre värdet på ”nyfikenhetsmarknaden”. Kina har blivit coolt, häftigt och allsköns annat positivt enbart på grund av att den västliga ”finansvärlden” fått nya marker att husera på. För några år sedan speglades detta "nya intresse" av serien om dess natur. Nu – i den kulinariska trendens svall – är det maten som är attraktiv för tv-programsindustrin. Kina ”ligger i tiden”. Kina ”är på”. Kina är ”inne”…

Fortfarande: jag ser det enbart som positivt att perspektiven på vår omvärld ökar; att vi lär känna och någorlunda kommer närmare ”de andra” samt dessas kultur och historia.

Vad som däremot stör mig, är att det i detta sammanhang aldrig tycks kunna finnas en jämn fördelning. När ska det komma lika ingående och genomarbetade dokumentärer och informativa serier om Afrika eller Sydamerika? Eller varför inte om (ur ett västligt perspektiv sett) ”lågstatusterritorier” som Mellersta Östern eller det som – så generaliserande och godtyckligt – kallas Östeuropa?

Det är främst i samband med det sistnämnda jag emellanåt är på gränsen till att få fnattattacker. Givet de fördomar och stereotyper visavi ”Östeuropa” – för att inte nämna ”Balkan” – som fortfarande klart kan skönjas inte bara bland folk i allmänhet utan även hos mediarepresentanter och politiker i västra Europa, vore det väl en prioritet att belysa dessa delar av vår egen kontinent? Att veta mer om andra delar av Världen än sitt eget ”närområde”, och dessutom matas med information som väcker ännu mer intresse för de avlägsnare delarna, känns i detta sammanhang inte bara som något absurt, utan som direkt korkat. Existerar verkligen en ärlig önskan om att uppnå en så kallad europeisk integration – eller åtminstone någon form av gemenskapskänsla – från beslutsfattande håll, vore väl första prioritet att just upplysa oss i ”västra Europa” om det som i de flesta bemärkelser fortfarande är ett Terra Incognita i vår egen lilla Världsdel?

Jävig? Moi? Må så vara! Jag anser det icke desto mindre ligga till enligt ovan framställda framställning…