söndag 23 januari 2011

Ännu en gång om media och medvetenhet


Hur ofta kan vi inte stöta ihop med utsagor som ”såg det på TV”, ”hörde det på radion” eller ”läste det i tidningen”, för att sekunden senare inse att den som uttryckt sig är fast övertygad om den otvetydiga och obestridliga riktigheten i påstående och uppgifter? Och hur ofta händer det inte att vi antingen, nedlåtande, medömkande eller skadeglatt och leende ger motparten frågan ”sväljer du verkligen allt bara så där?”, för att kanske dagen – eller till och med timmen – därpå själv försöka göra ett påstående skottsäkert med exakt samma medel? Ett fenomen som närmast utgör en aspekt av det som den engelske statsmannen och filosofen Francis Bacon (1561-1626) uttryckte som: Man föredrar att tro på det man helst håller för sant.

Men, denna gång känner jag inte för att vara svartsynt, sarkastisk och/eller det där lätta obehaget i sätesmuskulaturen – ingen idé att bli alltför förutsägbar, vilket säkerligen sker oftare än behövligt. Jag tycker mig tycka att det kan vara både trevligt och konstruktivt att någon gång bryta av slentrianen, och det emellanåt närmast tröttande gnidandet av rutinens stig, med en aningen ljusare infallsvinkel.

Alltså: glädjande nog tycker jag mig inte lika ofta uppleva den ovan beskrivna företeelsen i samband med Internet. Möjligheterna att söka och finna ”fakta” har det senaste halvandra decenniet torrt uttryckt exploderat. Men det verkar samtidigt som om det finns en mer kritisk distans till vad som är sannolikt och inte. Jag har i alla fall själv inte erfarenheter av ”läste/såg det på nätet/webben” i samma höga grad som av det nämnda fenomenet. Följaktligen snurrar det igång tankeverksamheten och jag frågar mig: kan detta tänkas ha att göra med att ”äldre media” i flera bemärkelser fortfarande tycks betraktas som auktoriteter? Att dessa till följd av sin längre historia inte betraktas genom samma kritiska filter som gröngölingen Internet?

Betyder detta att vi så småningom kommer att hemfalla åt samma beteende och förhållning visavi vårt nya media som det vi har kopplat till de ”äldre och etablerade”? Eller går det att äntligen skönja en viss sund skepsis växa fram och öka i omfång vad media över lag beträffar? Optimisten i mig ser en möjlighet till det, även om cynikern samtidigt knorrar i ena hörnet av kommandocentralen.

Ett tecken på att det faktiskt går att betrakta framtiden med viss tillförsikt i sammanhanget är den medvetenhet jag anser mig uppleva i samband med mina surfanden i cyberrymden. Detta gäller exempelvis kommentarer jag kan ta del av på tidningarnas webbversioner och i diverse forum på nätet, liksom det gäller många av de bloggare jag hittills lärt känna. De kanske mest konkreta exemplen menar jag dock vara mediavärldens egna ”bromsklossar” i form av oberoende tidningar – som exempelvis denna – eller diverse granskande institutioner, som min favorit second opinion. Den sistnämnda rekommenderas varmt!

4 kommentarer:

  1. Jag tror att det här ska ses i ljuset av att vi blivit mer medvetna, och den allmänt nedåtgående trenden, när det gäller tron på auktoriteter. För några decennier sen var det som stod i tidningen, eller det som sades i tv, likamed sant. Min övertygelse är att internet hjälpt oss att dissekera informationen vi får via media, genom att det så kallade nätet ger oss ett bredare spektrum, och långt flera och varierande infallsvinklar, som ger oss möjlighet att värdera informationen på ett sätt som inte fanns för några årtionden sen.

    SvaraRadera
  2. Instämmer i dina tankegångar, conny. =)

    SvaraRadera
  3. Källkritik är grymt viktigt... Men ibland undrar jag om alltför många människor inte orkar vara källkritiska pga informationströtthet eller vad det är... Vi bombarderas ju med nyheter/info från olika källor och min uppfattning är att det inte ofta funderas över vem som äger/ligger bakom att just vissa nyheter publiceras eller hausas upp...
    Därför finns det en så riklig tillgång på icke-nyheter som jag väljer att kalla det... Skvaller om olika kändisar o.dyl. Jag uppfattar att "äldre media” fortfarande tycks betraktas som auktoriteter. Ibland tycker jag också att det är svårt att ta reda på vilka som ligger bakom en viss site som sprider info på nätet. Dock talas det ju inte heller om ägarförhållanden och sådant som står bakom den "äldre medierna"... Men är man bara lite skeptisk så funkar det ju att läsa "mellan raderna"! :-D

    HA det bäst!
    Fridens & kram

    SvaraRadera
  4. Instämmer i dina reflektioner, kloktok.

    Vill också tillägga att min egen erfarenhet är att de flesta mer eller mindre hyser en viss skepsis. Samtidigt inte tycks vi inte alltid vara medvetna om att denna skepsis också kan styras av våra undermedvetna önskemål kopplade till våra föreställningar och "övertygelser".

    Har en stark känsla av att det skulle kunna vara fruktbart att införa källkritik som obligatoriskt skolämne på högstadienivå.

    Eller det kanske redan finns inbakat i något av de samhällsrelaterade ämnena (har dålig koll på hur det ser ut i dagens grundskola och gymnasium)?

    All gott! =)

    SvaraRadera