En hyllning till en favorit i naturen...

Med inspiration från en av mina bästa vänner - fröken Rosenqvist...

Ända sedan jag i tredje klass gjorde ett specialarbete om tornfalken, har den varit min favorit bland rovfåglarna. Till en början var det bara färgerna - som främst kännetecknar hanen (rost i diverse nyanser tilltalar mig till max) och det faktum att det var den första av våra falkarter jag hade ynnesten att få se. Men, det för arten karaktäristiska ryttlandet ökade på mitt intresse (den hade ju ett ovanligt beteende jämfört med de flesta andra fåglar). Tycket växte dock ännu mer då jag också insåg hur hotad och ovanlig den hade blivit hos oss under 1970-talet (främst till följd av insektsbekämpningen inom jordbruket - bland annat DDT).

Idag har den någorlunda återhämtat sig och är en relativt vanlig syn över öppna marker. Men den kan också ses mitt inne i städer - som den kolonin jag fick se vid och kring slottet i Hradčany i Prag, samt de vid borgen i Ljubljana.  Hemma ser jag den med jämna mellanrum då jag vistas kring brofästet, vilket ibland kan ge intressanta upplevelser. Det är sannerligen en lisa för själen att bara sitta ner och följa förehavandet hos en av dessa representanter för falksläktet...

Önskar fortsatt trevlig helg!!!

(Bilden tillhör Andreas Trepte)





Dagen till ära...

Till lillasyster, systerdotter, mor, mostrar, fastrar, tösakusiner, vänninor och alla medsystrar... den här dagen borde egentligen firas varje dag!!

Stå på er, töser!!!

Stafettångest och något av en pudel...

Förra veckan fick undertecknad någonting sannerligen smickrande och synnerligen värmande av bloggkollegan Lovely Bird (inte helt korrekt, men jag föredrar att kalla henne så...): en utmärkelse! Närmare bestämt den här:



Naturligtvis bugades och tackades det med bästa förmåga. Dock avstod jag att föra utmärkelsen vidare i den "award-stafett" som den ingår i, eftersom jag kände (och absolut fortfarande känner) att kollegerna på blogglistan samtliga har det där lite speciella. Det skulle med andra ord kännas svårt och orättvist oavsett utfallet av en selektering.

Jaha... och vad sker? Naturligtvis någonting som får en att bli det levande beviset på frasen "aldrig säga aldrig". Till detta bidrog dels att utmärkelsen under gårdagen ånyo förärades undertecknad - denna gång av den varmhjärtade textspelevinken Alfapåg... öh, sorry... Alfahannen. Och dels bidrog inställningen att det  vore betydligt bättre att angripa "stafettångesten" med att föra glädjen vidare, än att hänge sig åt ett bekvämt undanmanövrerande. Pinnen är härmed fattad...

Utmärkelsen "gengäldas" medelst listandet av tre "saker" som hjärtat klappar alldeles särskilt för, samt att - som tidigare nämnt - vidarebefodra själva utmärkelsen till fem bloggar som jag anser förtjäna den. Det första var egentligen inte så svårt, även om "dagsform och sammanhang" har betydande roller att spela. Hursomhelst ser den första listan ut enligt följande:

1) Nära & kära!

2) Skriva & läsa!

3) Lyssna på hårrd råkk & fågelsång!

Nästa moment var en betydligt knivigare uppgift, till följd av det ovan angivna. Våndades något, men efter ett kort grubblande - och ett löfte om att på något vis i framtiden kompensera de övriga - beslöt jag mig dock för följande kollegers briljanta bloggar:

Marie Rosenqvist 

Från barn och dårar 

Kloktok

Svava Valkyrie

Alfahannen

 

 

Avslutningsvis vill jag ännu en gång framföra ett jättestort tack till både Lovely Bird och Alfa! "Hedrad" är egentligen ett svagt begrepp i detta sammanhang - men det är det närmaste jag kommer känslan jag har...

 

För övrigt stor kram allesammans!!

 

Bara en enkel hyllning...

Hösten är, vid sidan av våren, den årstid jag tycker om mest. Det är inte bara en period då tillvaron tjusar visuellt, med naturens tysta men mäktiga och vackra färgkaskader. Det känns också som en period som växlar mellan bokslut för det gångna året och förberedelser för det kommande - en tid för eftertanke, men också för framåtblickande.

Det är svamp- och bärplockning i de sydvästra delarna av vårt sydligaste landskap; fågelsträck längs kusterna, samt alltfler och alltmer avklädda lövträd i parker och skog. Det är vidare allt klarare och kyligare nätter, men också hårt väder vid Öresund, med tunga skyar och ihållande regn. Det är mys och förkovring i diverse litteratur i favoritsoffan och i läslampans sken, med passande musik i fonden. Det är TP- eller Riskkvällar med mat och dryck i vänners sällskap. Det är allt detta och så mycket mer... Men det får räcka.

Som avslutning vill jag presentera ett gäng som vårt land har alstrat, och som skapar musik och sång som passar ypperligt till hösten. Lake of tears är namnet och de bjuder på melankoli, väntan, längtan och skönhet.

En angenäm höst önskas!

(Det något sena) Gensvaret på en gäld...

Blickade längst ned på min lista bland favoritbloggar och kände två känslor poppa fram: skulden och otåligheten. Den första för att bloggkollegan ifråga skänkt mig stor uppmärksamhet på sin egen blogg. Den andra för att jag smått börjat undra (ja, och lätt oroa mig för) hur länge dennes kreativa uppehåll ska pågå.

Vanligtvis brukar jag i möjligaste mån undvika att jämföra individer och deras verksamhet - olika bloggar är ett exempel - då det blir orättvist till följd av att vi är olika i många hänseenden (ja, jag vet... en plattityd). Men, Joacim - alias "Alfahannen" - har i mina ögon den näst intill perfekta mixen av humor, djup och mångfald i inläggen på sin blogg. Därför vill jag uppmana er av mina besökare, som ännu inte har tittat in på nämnda hemsida, att göra det - ni kommer inte att ångra er!

Samtidigt skulle jag också vilja uppmana alla er, som har följt denna finurliga och varmhjärtade papps till fyra töser, att bidra till att förstärka min uppmaning till denna karl att snarast möjligt återkomma till de aktivas skara (jo, egoistiskt - jag vet!) - genom att på något vis deklarera er egen önskan om "kåmmbakk". Länken är sedan ett antal veckor fast förankrad i botten på min blogglista!

Alfa, käre broder... och var du än är och vad du än pysslar med... vill du vara vänlig att äntligen släpa din häck till ett tangentbord! Du börjar bli saknad på riktigt!!

Vill avslutningsvis också gengälda den ynnest du skänkte mig genom följande länk till låten "Alpha Male" - med gänget Mustasch (något mer maskulint anser jag man får söka efter):

http://www.youtube.com/watch?v=1pyHlPIj8rI