fredag 15 juli 2011

Semester...


Det börjar bli lite väl mycket av ett "vargen-kommer-syndrom" i detta sammanhang...

Har varit på en kort-semester på Västkusten och då haft tid att rannsaka mig själv vad bloggen beträffar. Kort och gott har jag konstaterat att den inte varit särskilt inspirerande de senaste månvarven. Och den lusten och det tycket önskar jag innerligt tillbaka. Vet dock att ett "tvingande" är det minst konstruktiva i sådana här fall. Suget måste komma spontant...

Anser mig dessutom ha varit aningen nonchalant mot både besökare och mig själv. Ber i samband med detta om överseende.

Således: har paus/semester/vila (inte nedläggning) tills lusten är tillbaka...


Ta hand om er och ha en riktigt god sommar!!

onsdag 6 juli 2011

Det blev bara en platt kommentar…


”Återkommer under morgondagen”… Jooodå… och allting går att sälja med mördande reklam…

Bör fortsättningsvis vara antingen restriktiv eller konsekvent visavi liknande utfästelser. En utsaga av den sort jag präntade in i senaste inlägget är ju liksom skrudad i förpliktelsens klädnad. Annars kan jag lika gärna sälla mig till den flock av populistimpregnerade politiker som blivit ett allt mer omfattande fenomen det senaste decenniet – både hos oss och utomrikes. Om inget annat för att – som i skrivande stund – slippa ge mig i kast med ett spörsmål som i de flesta hänseenden överskridit sitt ”bäst före datum”.

Hursomhelst… Dagen efter SN:s pajasdoftande pamflett slukade jag bokstavligt talat det mesta jag kom över visavi kommentarer, inlägg och annat med koppling till just denna. Det var med viss bister tillfredsställelse jag kunde notera den storm som händelsen piskade upp och att vederbörande institutions högsta höns slutligen gick ut med en pudel.

Tvivlar dock starkt på att det egentligen rör sig om en definitiv reträtt. Yttranden av dessa slag som kom från ingenjörs- och ekonomsekten par excellens, tycks liksom ligga i tiden. Som en av mina bästa vänner yttrade under vårt samtal – med anledning av händelsen – den aktuella kvällen: ”detta hade inte skett för tio år sedan”. Jag håller å det fullkomligaste med i denna åsikt. Och ser med visst intresse fram mot nästa försök att – kan inte uppfatta det på annat vis – misskreditera bildning (oavsett om denna är ”klassisk” eller icke). Misstänker dock att nästa försök kommer att bli av den betydligt mer förslagna sorten.

Något väl oengagerad?

Medhålles… således ytterligare en anledning till att hädanefter ta mig an något specifikt när detta är färskt som en nykläckt kyckling…