Inför det nya året vill jag framföra tre angelägenheter. Först ut är vad som mycket möjligt kan komma att betraktas som en hädelse:
Inom ramen för kultur och underhållning har kriminalberättelsen en mycket stark position i vårt land. Ja, ibland kan man få intrycket att den närmast har en helig status. Böcker säljer i stora upplagor och filmer liksom serier - både inhemska och utländska - är oerhört omtyckta. Vidare tas det inte bara emot som väldigt smickrande hos de bland allmänheten som är förtjusta i genren, utan även delar av kulturetablissemanget intar en positiv och till synes okritisk hållning, då en utländsk (läs: brittisk) celebritet förklarat sig gilla en särskilt populär deckarfigur och dessutom spelar huvudrollen i filmatiseringar av densamma i autentisk miljö - det vill säga på plats, i vårt land.
Jag frågar mig bara... hur populärt och smickrande hade det istället varit om komissarie Wallander och hans medarbetare i Ystads poliskår utgjorts av en skådespelarensamble från exempelvis Polen, Ryssland, Kosovo eller något land från Mellersta Östern?
Den andra angelägenheten är en (sannolikt alltför naiv) önskan:
Jag skulle vilja se en mer medveten och självkritisk liksom kritisk attityd hos inte bara politiker, näringslivsrepresentanter och mediafolk växa fram, utan kanske främst hos alla dem som utifrån olika orsaker inte tror sig kunna påverka saker och ting. Det bor en eldsjäl i alla och man kan om man verkligen vill!
Slutligen vill jag avge ett löfte inför det nya året:
Jag lovar att fortsätta göra mitt bästa för att ifrågasätta till synes självklara föreställningar, det för givet tagna och det oreflekterade som florerar bland oss, oavsett om det sker inom ramen för media eller bara är en vanlig konversation mellan människor - vilket självfallet inkluderar mig själv!
GOTT NYTT 2010 TILL ER ALLA!!!