onsdag 16 juni 2010

Subjektivitetens logik – Akt 8


Prolog:

Håhåjaja… in- eller utrest… Villkoren tycks inte alltid sammanfalla…


Scen I:

Dit...

– Jo, förstår du, min systerdotter har faktiskt blivit ordförande för en av våra kulturföreningar däröver. Är det inte fantastiskt hur de engagerar sig i att bibehålla vårt nationella och kulturella arv?
– Ja, hon och familjen har faktiskt lyckats hitta några importbutiker där de säljer våra specialiteter, eller typisk husmanskost. Fantastiskt att kunna ha möjligheter till ett stycke av hemlandets kök där borta…
– Ja, barnen går i en hemspråkig klass. Tänk va´? Vad fint att de värnar modersmålet. Vilken fördel det måste vara att vara tvåspråkiga, inte sant? Och de har till och med lyckats lära de där andra några ord och meningar på vårt språk! Fantastiskt, eller hur?
– Ja, jag har faktiskt själv tänkt bosätta mig där efter pensionen. Och jag är inte alls orolig över om jag kommer att trivas – snarare tvärtom. Det finns ju faktiskt en liten ö av hemlandet däröver…


Scen II:

Hit...

– Vad då vill ha egna kulturföreningar? Bibehålla sitt nationella och kulturella arv? De bor ju här nu! De får väl allt se till att ta seden dit de kommer…
– Vad då maten passar inte? Dumheter, de får väl anpassa sig. Alla kan lära sig att tillaga och äta det som vårt lands kök har att erbjuda!
– Va´, värna sitt hemspråk? Kommer inte på fråga. Här får de se till att tala vårt språk. Vad har de för nytta av sitt eget här förresten? Vi har ju definitivt ingen som helst nytta av det!
– De klumpar ju bara ihop sig med sina egna och andra konstiga. Hur ska de då kunna lära sig något om vårt land och våra traditioner?

2 kommentarer: