onsdag 8 juni 2011

Det är kul att svära i sin egen kyrka - för tredje gången...


Jahapps, nu vankas det några dagars semester och festival med hårrd och metallisk råkk...

Vad kan då passa bättre än att än en gång häda en smula. Råkken som fenomen påstås ju vara rebellisk och då borde ju det självklara vara att driva med det heligaste i sammanhanget - företeelsen själv. Närmare bestämt tänkte jag det kunde vara kul att framställa det gäng som blev min egen ...f´låt... "rolling stone".

Snuttarna som komma skall visar Kiss med en av deras absolut största hits. Ironin i sammanhanget är att det knappast kan kallas orkesterns hårrdaste visa (som fjortonåring blev det plötsligt pinsamt att tillhöra beundrarskaran - de übersminkade grabbarna skulle ju vara tuffa ju)...

I vanlig ordning inleds framställningen med originalet, för att följas av... av... Ja, det får i alla fall mina fundament att skaka av glädjeljud...

Önskar en go´ resterande vecka och en ypperlig helg! Syns på söndag!!






3 kommentarer:

  1. Hört version 1 har jag ju förr. Men version 2?
    HA HA! :-D Det svängde ju!
    Får tacka för det nattliga asgarvet. :-)

    Å råkka loss nurå riktit årrdentlit! Hälsa Blek-Inge å ha det redigt sköy. :-)

    Skötumdaj. Fridens liljor & nattinatti

    SvaraRadera
  2. Sväng de lurviga riktigt ordentligt nu.
    Var rädd om dig - kram!


    /Marie

    SvaraRadera
  3. kloktok: det var hypergött - som alltid!!! =)

    Och råkk bidde det!!

    Kram!!


    Marie: har varit rädd om mig - och svängt på både ben och kalufs!! =)

    Kram!!

    SvaraRadera