fredag 7 januari 2011

Väst är bäst och "fuck the rest"...


”Väst” eller ”västerlandet” är ett begrepp med rötter redan i det antika Grekland. Den nuvarande betydelsen är dock främst ett resultat av en rad olika företeelser kopplade till den historiska utvecklingen under 1800-talet och framåt.

”Väst” som en av komponenterna i konceptet Occidenten – Orienten framstår nästan utan undantag i ett positivt ljus, medan ”Öst” tycks förbli det som ruvar i de negativa skuggorna. Ja, i nästan allt jämförande drar det där Österlandet det kortaste strået. Och då ett negativt fenomen hos oss i Väst tas upp till diskussion görs det sällan kopplingar till dess egentliga existens i just väst, utan det faller mer än gärna en kommentar som associerar till något typiskt ”östligt”. Man kan då få höra uttryck eller ta del av utsagor som ”orientaliskt kaos”, eller ”primitivt som i Öst”, eller (mer lokalt förankrat) ”rena Balkanmetoderna”.

Det är i sådana situationer jag kan bli ganska trött och följaktligen emellanåt hemfaller åt rena snobbismen/elitismen och blir en raljerande, elak och odräglig ”bättrewisser”…

Ett exempel är det dagsaktuella temat kring religionerna som kulturbärare par excellence. Hos oss i Väst talas det gärna om kristendomen som ett av fundamenten (och ofta som ”Fundamentet”) på vilken vår ”Västerländska” civilisation – dess historia och kultur – vilar. Västerlandet och dess kristendom mot Österlandets islam. Utveckling mot bakåtsträveri och bla-bla-bla…

Alltså… öhm… hur bakåtsträvande och primitiv har inte vår ”västliga” kristendom framstått i en mängd olika sammanhang genom tiderna? För att inte nämna diverse (protestantiska) frikyrkors och dess representanters insnöade tankegångar eller ageranden, och i synnerhet den katolska ”grenens” avarter de senaste åren..?

Kristendomen som en slags garanti för ”upplysning och förnuft” kontra islams ”medeltidsartade” och fanatiska tro? Jo, tjo!

Kristendomen… förresten… Den är ju en avknoppning av judendomen. En sekt som ”avföll” från en tro, vars ursprung finns i det Östliga Medelhavsområdet under antiken. Som sådan är kristendomen inget annat än ett ”östligt” fenomen…

3 kommentarer:

  1. Jojo, nu har minsann Mr Strgar inget problem med "tömd hjärna" :)

    Som vanligt är det intressant att ta del av din kunskap, och ibland är dina inlägg så välformulerade och uttömmande, att det egentligen bara är att underteckna med namn och ett ja. Som detta inlägg t ex.

    Nåt ska jag väl tillägga även om det känns onödigt: Om vi människor kunde sluta att dela upp världen i zoner, och se till den enskilda människan i stället, så tror jag mycket skulle vara vunnet.

    När det gäller religionen, så kan man skriva spaltkilometer om fenomenet, men jag nöjer mig med att konstatera att den ofta tas som förevändning för olika beteenden, vare sig det gäller kristendom, islam, judendom eller nåt annat.

    SvaraRadera
  2. Jag har just förmånen att samtala med en massa människor av olika ursprung och med olik religiös tillhörighet... Allt som ofta får jag höra att: "Ni svenskar vet inte vad "vi" vet om muslimer". "Ni svenskar vet inte vad "vi" vet om judar/serber/kurder/Jehovas vittnen...". etc.

    Varpå Kloktok svarar: "Hur vet du det?";)
    *lite lagom retligt så där*

    Jo, jag tycker det är en grymt tråkig inställning att kategorisera en människa efter hennes religionstillhörighet... Att "väst" skulle vara mer upplyst än "öst"... Vi borde alla vara människor i första hand... Men jag vet, det är tyvärr inte så enkelt... :(

    HA det gott!
    Fridens liljor & kram

    SvaraRadera
  3. conny: ytterst smickrande och angenäma ord! Tack till max!

    Ditt "tillägg" var emelletid alls inte överflödigt. Tvärtom ser jag din tanke, om att "börja betrakta varandra som de individer vi är", som en alldeles adekvat och perfekt "side-dish"! =)

    Beträffande religionen känner jag att inte mer behöver tilläggas - för stunden!

    Ha en trevlig helg!!!


    kloktok: jag känner igen det där tuggande om att "ni vet inte hur vi har det". Det kommer oftast från personer som tror sig veta hur just "de andra har det". Och själv får man också kämpa för att inte impulsiviteten emellanåt ska låta "grodan skutta ut genom matintaget"...

    Ja, vi borde för länge sedan ha anammat tankegångar om att "vi alla är människor/individer i första hand".

    Känns därför ändå gott att veta, att det trots allt finns väldigt många som förmår att "se" på det viset - som ni, som är mina bloggkolleger! =)

    Ha det bäst och helgkram på dig!

    SvaraRadera