Så sent som igår stötte jag på en av många ”lustigheter” på jänkarnas bekostnad. Denna hade direkt koppling till den föreställning – som jag är hyfsat säker på att en stor majoritet i omvärlden hyser – om så kallad amerikansk öl och indirekt till dess bryggeritraditioner. Har själv garvat åt ”pippa-i-kanot-skämt” och liknande fenomen, vars gemensamma måltavla är allt som representerar (eller som vi inbillar oss representerar) landet och kulturen ”Over there”. Men det röda skynket började fladdra framför lysmaskarna i det ögonblick då en rad uppenbarligen reflexmässiga bifall och överlägsna flin uppenbarade sig. Detta är givetvis en av dessa situationer som triggar både ”ifrågasättaren” och ”bessersmittaren” i mig…
Låt vara att mycket av exemplet ovan vilar på en mängd oskyldiga företeelsers orsaker – självfallet ska man kunna dra skämt om andra länder och nationaliteter – men dessa har en böjelse för att alltför ofta kasa in i samma dumdryga klass som de föreställningar och uppfattningar om världen vi menar att jänkarna hyser. Och låt vara att det är de kommersiella aspekterna av den nordamerikanska kulturen som dominerar i sin framfart rumt vårt klot (och det kommersiella tenderar helt visst att till övervägande del vara lättillgängligare, glättigare, svart-vitare och mera lättsmält än just det motsatta). Men, kommersiellt måste inte nödvändigtvis betyda låg eller dålig kvalité. Allt från ”Over there” är inte ytligt, smaklöst eller dumt – allt från exempelvis Hollywood är inte blaha, blaha.
Alltså… om nu vissa somliga föredrar att köpa och inmundiga Budweisers, Miller´s eller liknande bryggerijättars produkter oavsett var de befinner sig i världen, och i detta aktuella fall just hos oss, så är det inte enkom producentens fel… man har ju som konsument möjligheterna att välja alternativa maltdrycksmärken på det systematiska bolaget. Ja, man har faktiskt möjligheterna att välja en imponerande rad sorter från en rad andra länder än just ”Over there”. Och är det likväl så att vederbörande är fast besluten att förbli ”där”, så finns det oerhört mycket mer av kvalité än vad de vanligaste kunskapsbankarnas arkiv brukar ha kännedom om. USA har en fantastisk samling mikrobryggerier som står för en grupp riktigt trevliga och intressanta sortiment – om än att arvet främst är förankrat i den brittiska bryggeritraditionen.
Själv är jag anhängare och tillbedjare av den centraleuropeiska traditionen, vilket nästan alltid tolkas som den ”tyska” eller ”tjeckiska” – men som är betydligt mycket mer än så. Och i detta sammanhang finns lite av motpolen visavi det ovan framförda. Men, njet… (visst var detta lite väl förutsägbart?) inte all öl som kommer från Tjeckien eller Tyskland är av hög kvalité. Den flodvåg av produkter som de senaste åren bokstavligen forsat in på "Systemet" från de böhmiska och mähriska nejderna innehåller inte bara jum-jum. Men, det har ändå gått och blivit liksom en självgående självklarhet att ”all tjeckisk öl är bra”. Samtidigt finns knappast några andra alternativ från samma geografiska och kulturella sfär… trots att även balterna, polackerna, slovakerna, ungrarna, österrikarna, slovenerna, kroaterna och serberna (Vojvodina) har bryggerier vars malt- och humlebaserade produkter erbjuder ytterst tilltalande smakupplevelser, och vars traditioner ibland går ögonbrynshöjande långt tillbaka i tid.
Men, det är ju klart… då denna del av vår egen världsdel kommer på tal, verkar det anmärkningsvärt ofta fortfarande röra sig om ett ”Neverwhere”…
Låt vara att mycket av exemplet ovan vilar på en mängd oskyldiga företeelsers orsaker – självfallet ska man kunna dra skämt om andra länder och nationaliteter – men dessa har en böjelse för att alltför ofta kasa in i samma dumdryga klass som de föreställningar och uppfattningar om världen vi menar att jänkarna hyser. Och låt vara att det är de kommersiella aspekterna av den nordamerikanska kulturen som dominerar i sin framfart rumt vårt klot (och det kommersiella tenderar helt visst att till övervägande del vara lättillgängligare, glättigare, svart-vitare och mera lättsmält än just det motsatta). Men, kommersiellt måste inte nödvändigtvis betyda låg eller dålig kvalité. Allt från ”Over there” är inte ytligt, smaklöst eller dumt – allt från exempelvis Hollywood är inte blaha, blaha.
Alltså… om nu vissa somliga föredrar att köpa och inmundiga Budweisers, Miller´s eller liknande bryggerijättars produkter oavsett var de befinner sig i världen, och i detta aktuella fall just hos oss, så är det inte enkom producentens fel… man har ju som konsument möjligheterna att välja alternativa maltdrycksmärken på det systematiska bolaget. Ja, man har faktiskt möjligheterna att välja en imponerande rad sorter från en rad andra länder än just ”Over there”. Och är det likväl så att vederbörande är fast besluten att förbli ”där”, så finns det oerhört mycket mer av kvalité än vad de vanligaste kunskapsbankarnas arkiv brukar ha kännedom om. USA har en fantastisk samling mikrobryggerier som står för en grupp riktigt trevliga och intressanta sortiment – om än att arvet främst är förankrat i den brittiska bryggeritraditionen.
Själv är jag anhängare och tillbedjare av den centraleuropeiska traditionen, vilket nästan alltid tolkas som den ”tyska” eller ”tjeckiska” – men som är betydligt mycket mer än så. Och i detta sammanhang finns lite av motpolen visavi det ovan framförda. Men, njet… (visst var detta lite väl förutsägbart?) inte all öl som kommer från Tjeckien eller Tyskland är av hög kvalité. Den flodvåg av produkter som de senaste åren bokstavligen forsat in på "Systemet" från de böhmiska och mähriska nejderna innehåller inte bara jum-jum. Men, det har ändå gått och blivit liksom en självgående självklarhet att ”all tjeckisk öl är bra”. Samtidigt finns knappast några andra alternativ från samma geografiska och kulturella sfär… trots att även balterna, polackerna, slovakerna, ungrarna, österrikarna, slovenerna, kroaterna och serberna (Vojvodina) har bryggerier vars malt- och humlebaserade produkter erbjuder ytterst tilltalande smakupplevelser, och vars traditioner ibland går ögonbrynshöjande långt tillbaka i tid.
Men, det är ju klart… då denna del av vår egen världsdel kommer på tal, verkar det anmärkningsvärt ofta fortfarande röra sig om ett ”Neverwhere”…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar